Där matematik blir äventyr – berättelser som väcker tanke och nyfikenhet!
Matteversum: Lär med lust – matte på barnens villkor
Tematiska berättelser för åk4-6
Powerpoint-presentationer med matteberättelser anpassade efter mellanstadieelevers intressen, planerade och skapade veckovis i enlighet med Skolverkets kursplan i matematik enligt Lgr22. Arbetet syftar till att utveckla elevernas matematiska förmågor: att lösa problem, använda och förstå matematiska begrepp, genomföra beräkningar, resonera logiskt samt kommunicera matematiska tankegångar i meningsfulla, berättande och kreativa sammanhang.
Innehållet anknyter till det centrala innehållet i årskurs 4–6, särskilt områdena “Taluppfattning och tals användning”, “De fyra räknesätten”, “Geometri”, samt “Tid och statistik”. Eleverna ges möjlighet att utveckla sina kunskaper genom praktiska och kontextbundna uppgifter som integreras i berättelser som uppmuntrar till delaktighet och reflektion.
Bedömningen utgår från elevernas förmåga att formulera, lösa och resonera kring matematiska problem, använda matematiska begrepp och metoder samt att kunna förklara och diskutera sina lösningar muntligt eller skriftligt.
Vem är jag?
Tanja Bajraktarova – Vedda
Allt började för 15 år sedan när jag inledde ett samarbete med ett bokförlag i mitt hemland, där jag regelbundet skrev matematikberättelser för låg- och mellanstadiet som publicerades månadsvis i barntidningar. Dessa tidningar var godkända av utbildningsministeriet som läromedel i skolorna. Jag har dessutom publicerat flera pedagogiska böcker med liknande berättelser som också används i undervisningen. När jag började skapa och arbeta med matematikberättelser var det ett nytt och oprövat område – man kan säga att jag var en av dem som introducerade och utvecklade det i mitt hemland.
* Matematikberättelser är berättelser som utgår från vardagliga teman och situationer, där matematiska begrepp och uppgifter är integrerade på ett naturligt och engagerande sätt.
När jag flyttade till Sverige valde jag att överföra och vidareutveckla denna erfarenhet här. I dag arbetar jag som lärare i matematik, NO, SO och andra ämnen på mellanstadiet, och har fortsatt att använda berättelser som ett pedagogiskt verktyg i matematikundervisningen – särskilt för elever med svenska som andraspråk.
I min undervisning har jag sett hur avgörande det är att göra matematiska begrepp begripliga, levande och engagerande. För att möta elevernas behov har jag skapat egna berättelser där karaktärer som Linus och Mira hamnar i fantasifulla världar, som till exempel Frozen eller Minecraft. I dessa berättelser löser de matematiska problem i handlingen – som att räkna ut medelvärde för att balansera snöflingor eller använda multiplikation för att öppna en magisk port.
Denna metod har visat sig vara mycket effektiv. Berättelserna väcker intresse, skapar sammanhang och hjälper eleverna att förstå och minnas begrepp. Jag stannar ofta upp vid svåra ord, förklarar dem, pratar om synonymer och knyter språket till det matematiska innehållet. Eleverna får på så sätt möjlighet att utveckla både sina ämneskunskaper och sitt språk.
Resultatet har varit otroligt positivt. Eleverna börjar inte längre se matematik som ett svårt ämne – de utvecklar lust att lära, de älskar matte och vågar delta. Jag försöker aktivt bryta stereotypen att “matte är svårt” eller “bara vissa kan matte”. Efter detta skolår 2024/2025 kan jag stolt säga att nästan alla mina fyror är godkända i matematik – och de flesta har uppnått mer än godkänt.
Mitt mål är att ge alla elever en trygg, kreativ och språkutvecklande matematikundervisning, där varje barn får känna att de kan lyckas – oavsett språkbakgrund.
Lärarhandledning – Så använder jag mina egna matematiska berättelser i undervisningen
Här kommer en kort lärarhandledning för hur du kan undervisa med hjälp av matematiska berättelser i PowerPoint, särskilt baserat på berättelsen “Blockcraft – Den mystiska mattelådan”. Den riktar sig till elever på mellanstadiet och kombinerar digitalt berättande med interaktivt lärande och matematiska begrepp.
📚 Syftet med matematiska berättelser i undervisning
Att använda berättelser i matematikundervisningen:
Väcka intresse: Genom att placera matematiska begrepp i en berättelsevärld (som Frozen, Roblox, Minecraft) blir stoffet levande.
Skapar motivation – elever blir engagerade i ett sammanhang de känner igen, som spel, filmer eller sagor.
Bygger förståelse – begrepp konkretiseras och visualiseras.
Främjar språkutveckling och delaktighet – elever får diskutera begrepp och lösa problem tillsammans.
Skapar struktur – berättelser fungerar bra som introduktion till nya teman eller som repetition inför prov, vilket också ger trygghet och igenkänning. Det är ofta mest effektivt att använda berättelsen under den andra lektionen, som jag brukar använda dem, efter en första introduktion eller genomgång av temat, så att eleverna känner igen innehållet och kan fokusera på att tillämpa sina kunskaper i ett sammanhang.
🔁 Förslag på undervisningstillfällen
Du kan använda berättelsen:
• 🧭 Veckostart: som introduktion till ett nytt tema.
• 🔁 Veckoslut: som repetition efter genomgång av begrepp.
• 📝 Inför prov: för att fördjupa och stärka minne genom kontext.
• 🎨 Temadag: låt elever skapa egna berättelser och matteutmaningar.
OBS! De två sista berättelserna – “Berättelsen om Siffra, Tal och Tallinje” och “Äventyr i Räkneskogens rike” (i Matteberättelser åk4)– fungerade som en introduktion till mitt arbete med berättelser i matematik och skiljer sig därför i innehåll från de övriga. När jag sedan hade fått en bättre förståelse för vad eleverna är intresserade av, såsom spel, filmer och sagor, skapade jag nya berättelser utifrån just dessa intressen.
Undervisningsupplägg: PowerPoint med berättelsen
Använd PowerPoint i helskärmsläge. Följ animationer med space-knappen (eller klick) så att berättelsen rör sig framåt med kontroll. Du läser berättelsen högt och interagerar kontinuerligt med eleverna.
På varje slide:
Stanna upp efter varje effekt (klick).
Ställ frågor om bilder, begrepp och innehåll.
Låt eleverna tänka, prata i par, eller räkna tillsammans innan du visar svaret.
Använd EPA-strukturen (enskilt–par–alla) och låt eleverna visa sina svar på mini-whiteboards innan du avslöjar lösningen eller går vidare till nästa uppgift.
Läs igenom berättelsen i förväg innan du använder den i undervisningen – du kanske vill anpassa eller redigera vissa delar, byta ut någon uppgift mot något som passar din klass bättre, eller lägga till eller ta bort innehåll efter behov.
Genomgång slide för slide
Slides 1–2: Introduktion
🟪 Tema: Blockcraft, mystisk låda, uppdraget börjar
Syfte: Introducera kontext och skapa spänning.
Frågor att ställa:
Vad tror ni berättelsen kommer att handla om?
Vad är en “mattelåda”? Låter det kul eller farligt?
Har ni spelat spel som liknar Blockcraft?
Repetera multiplikationstabeller.
🔔 Pausa: Be eleverna att förutsäga vad som ska hända. Låt dem dela med sig två och två.
Slide 3: Första utmaningen – Blockmultiplikation
🟪 Problem: Vad hände med talet 30?
Matematik: 30 → 120 ⇒ Vad har hänt? Multiplikation.
Frågor att ställa:
Det finns ett fel i meningen: Sedan sa lådan: “Vad har jag gjort med siffran 30? Hur är jag programmerad?”Vad är felet? Ordet “siffran” är felaktigt här – det borde stå “talet 30”. En siffra är ett enskilt tecken (t.ex. 3 eller 0), medan ett tal kan bestå av en eller flera siffror (som just 30). Så den rätta meningen blir: Sedan sa lådan: “Vad har jag gjort med talet 30? Hur är jag programmerad?”
(Lådan verkar behöva träna lite på taluppfattning! 😄)
Vad kan ha hänt med talet 30?
Hur tänker du om du skulle prova dig fram?
Vad är multiplikation egentligen?
🧠 Fördjupning: Prata om “programmering” och hur vi kan tänka i kod/logik.
Slide 4: Lösning och nyckeln
🔑 30 × ? = 120
Strategier:
Pröva olika tal.
Ställ frågan: 120 ÷ 30 = ?
Frågor:
Hur vet vi att svaret stämmer?
Kan vi använda uppställning eller huvudräkning?
Slide 5–6: Andra utmaningen – 25 × 6
🏗️ Tema: Byggmultiplikation, använd strategi i flera steg
Frågor att ställa:
Hur kan vi dela upp 25 för att göra det lättare?
Vad händer om vi räknar 20 × 6 och 5 × 6?
Vad är skillnaden på uppställning och huvudräkning?
🎯 Begrepp: Dela upp tal – distributiva lagen i praktiken.
Slide 7–8: Tredje utmaningen – 56 × 3
🏰 Porten till slottet kräver nyckel – multiplikation igen
Frågor:
Hur ställer vi upp 56 × 3?
Hur vet vi att svaret är rimligt?
Hur kan vi förklara detta med bild eller konkret material?
💬 Låt flera elever redovisa olika sätt att tänka.
Slide 9–10: Slutet och reflektion
🌟 De återvänder hem – nycklar = kunskap
Frågor:
Vad lärde sig Linus och Mira?
Vad lärde DU dig?
När har vi använt multiplikation i verkliga livet?
Knyt ihop berättelsen med elevernas känsla:
Var det här ett roligare sätt att jobba med matte?
Vad var svårast? Vad var lättast?
Eftersom de flesta av mina elever är SVA-elever på mellanstadiet, stannar jag ibland upp vid ett ord som jag har valt ut och tycker behöver en förklaring – till exempel ordet glittrande. Då pratar vi tillsammans om vad ordet betyder, använder det i olika meningar och tar upp synonymer som skimrande, gnistrande eller lysande, för att fördjupa förståelsen.
💬 Exempel på fördjupande frågor du kan ställa under hela passet
📷 Om bilder:
Vad ser du i bilden? Vad säger det om situationen?
Vilka känslor kan du se hos figurerna?
🔍 Om begrepp:
Vad betyder multiplikation?
Hur hänger “uppställning” och “huvudräkning” ihop?
💡 Om uppgifter:
Kan du förklara din lösning så att en kompis förstår?
Vad ritar Stefan? – Berättelser för att väcka nyfikenhet i NO (åk 5)
Syfte: Berättelser används för att:
Aktivera elevernas förkunskaper inför ett nytt område i NO (t.ex. materia, väder, djur, växter, etc.).
Träna elevernas observations- och tolkningsförmåga – de måste använda ledtrådar (Davids gissningar) för att dra slutsatser om något de inte kan se direkt (Stefans teckning).
Stimulera nyfikenhet och hypotesbildning – eleverna får formulera en egen ”hypotes” om vad Stefan ritar.
Träna kommunikation och argumentation – i slutet kan de jämföra sina gissningar och förklara hur de tänkte.
Öva på att hålla isär fakta, tolkning och gissning – en viktig vetenskaplig kompetens.
Berättelser fungerar som en introduktion till vetenskapligt tänkande – att använda observationer för att bygga förklaringar.
Kort beskrivning: Berättelser handlar om två bröder: Stefan, som ritar något, och David, som försöker gissa vad det är. Eleverna får lyssna på berättelsen och samtidigt försöka rita det de tror att Stefan ritar – men de får bara höra och se Davids gissningar, inte veta vad Stefan faktiskt ritar.
I slutet skriver eleverna sina gissningar på papper, utan att avslöja dem högt. Därefter avslöjas vad Stefan faktiskt ritade och klassen diskuterar:
Vilka ledtrådar hjälpte er att gissa?
Vad gjorde att några gissningar blev olika?
Hur liknar det här hur forskare arbetar?
Tidsåtgång: Ca 15–20 minuter inklusive diskussion.
Didaktisk poäng: Eleverna får träna på att tolka information, skapa hypoteser och jämföra resultat – samma förmågor som används i vetenskapligt arbete.
Tips för kollegor
Aktiviteten är kopplad till NO-förmågor i läroplanen (som att ”formulera frågor”, ”genomföra systematiska undersökningar” och ”tolka resultat”).
Börja med att själva prova en kort version – så ni får uppleva momentet av osäkerhet och nyfikenhet.
Berättelserna fungerar som en introduktion till kapitlet, och det finns även en avslutande del. Kapitlet avslutas med en ”exit ticket” – David och Stefan repeterar: hitta felen– där eleverna får visa vad de kan inför provet eller läxförhöret.
Powerpoint-presentationerna ligger till vänster, och övningen ”Hitta felen” finns till höger under bilden.
En ny spännande matteberättelse om att räkna med tid är nu tillgänglig! Följ med Linus och Mira på ett äventyr där matematik och tidsresor möts. När tiden plötsligt förändras och dygnet inte längre är som det ska, måste de använda sina kunskaper om datum, klockan och tidsberäkningar för att rädda världen:)
✨ Idén till hela scenariot i “Tidens hemlighet” kommer från min son David – Tack för att du inspirerar mig!
Sista berättelsen Gissa vad Stefan ritar i NO handlar om ljus inom fysik och tar avstamp i nyfikenhet, samtal och tolkning av bilder. Genom humor och fantasi får eleverna utforska hur ljus, skuggor och reflektioner fungerar. Upptäck hur lärande kan ske genom berättelser – där eleverna engageras, gissar, diskuterar och lär sig NO på ett levande och lustfyllt sätt!
Nyhet! Ett intressant spelkoncept genom berättelserna Gissa vad Stefan ritar i NO – ett roligt sätt att testa förkunskaper eller repetera om ekosystem, meteorologi, ljud och ljus.
Lämna ett svar